En stor vit bromskloss
För tredje gången insjuknar jag inom loppet av sju veckor.
Ställer mig frågan: Vad hände med tjejen som inte hade haft en sjukdag på över två år? Jag saknar den tjejen. Efter ryggproblemen startade har immunförsvaret blivet annorlunda. Jag är inte tjejen som gnäller men kroppen har sagt ifrån en tredje gång. Att lägenheten är femton grader kall/varm kan absolut spela in.
Snön far omkring utanför mina fönster, era också vad jag kan utläsa av dagens uppdateringar på facebook. Feberyran har mig i sitt grepp. På eftermiddagen blir det något bättre. Jag är trött på att vara sjuk men jag vet att det bara är att ta sig igenom.
Bjuder hem Ben & Jerry, eller bjuder ut, ut ur frysen. När man är sjuk får man äta glass. Jag har med halvöppna ögon ögnat i genom fyra första delarna av Twilight saga. Hundra år senare än alla andra, jag vet, men jösses, jag gillart!
Minns såväl när man var liten och glädjen for som en spira genom kroppen när det första snötäcket hade lagt sig över hela Nykvarn. Den glädjen borde vi infria i våra vuxna hönshjärnor. Snälla Sverige och Sveriges chefer, sluta stressa kring snön. Den personal som åker kommunalt kommer garanterat inte att komma i tid varje dag nu när tågen ställs in i flera timmar. Få inte er personal att känna sig stressade över detta faktum. Låt snön ha sin gång helt enkelt. Det är skillnad på vinter i Sverige och sommar i Sverige. Sl är sl, men tacka gud för att någon fortfarande vill jobba på sl. Föreställ er Sverige utan tåg?
Steg för steg kliver vi bort från barndomen in i någon slags vuxendom där vi ständigt, eller ibland, längtar tillbaka till barndomens lugn och lyckospira. Vi längtar efter en tid då vi får vara lyckliga över alla orosmoment igen, där snön var och är en glädje, en naturlig del av livet istället för en stor vit bromskloss.
Ställer mig frågan: Vad hände med tjejen som inte hade haft en sjukdag på över två år? Jag saknar den tjejen. Efter ryggproblemen startade har immunförsvaret blivet annorlunda. Jag är inte tjejen som gnäller men kroppen har sagt ifrån en tredje gång. Att lägenheten är femton grader kall/varm kan absolut spela in.
Snön far omkring utanför mina fönster, era också vad jag kan utläsa av dagens uppdateringar på facebook. Feberyran har mig i sitt grepp. På eftermiddagen blir det något bättre. Jag är trött på att vara sjuk men jag vet att det bara är att ta sig igenom.
Bjuder hem Ben & Jerry, eller bjuder ut, ut ur frysen. När man är sjuk får man äta glass. Jag har med halvöppna ögon ögnat i genom fyra första delarna av Twilight saga. Hundra år senare än alla andra, jag vet, men jösses, jag gillart!
Minns såväl när man var liten och glädjen for som en spira genom kroppen när det första snötäcket hade lagt sig över hela Nykvarn. Den glädjen borde vi infria i våra vuxna hönshjärnor. Snälla Sverige och Sveriges chefer, sluta stressa kring snön. Den personal som åker kommunalt kommer garanterat inte att komma i tid varje dag nu när tågen ställs in i flera timmar. Få inte er personal att känna sig stressade över detta faktum. Låt snön ha sin gång helt enkelt. Det är skillnad på vinter i Sverige och sommar i Sverige. Sl är sl, men tacka gud för att någon fortfarande vill jobba på sl. Föreställ er Sverige utan tåg?
Steg för steg kliver vi bort från barndomen in i någon slags vuxendom där vi ständigt, eller ibland, längtar tillbaka till barndomens lugn och lyckospira. Vi längtar efter en tid då vi får vara lyckliga över alla orosmoment igen, där snön var och är en glädje, en naturlig del av livet istället för en stor vit bromskloss.
Kommentarer
Trackback
